Närstående till gärningsperson

Många som är anhöriga till någon som är misstänkt eller dömd för ett brott har starka känslor på grund av det som hänt. Du inte ansvar för det brott som begåtts. Trots det är det många anhöriga till brottsmisstänkta som har starka känslor av skam och skuld. Man kan få höra från omgivningen att de har ansvar för brottet, trots att det inte är sant.

Det är inte alltid du som anhörig har rätt att få information, varken om din anhöriga eller om hur rättsprocessen går framåt. För många är det första gången man kommer i kontakt med polis och åklagare eller personal på arrest och häkte. Man saknar kanske kunskap om hur rättsprocessen ser ut. Dessutom är många känslomässigt engagerade i den person man är anhörig till. Det tillsammans med en svår situation kan väcka många känslor.

Många är oroliga, ledsna, arga och känner samtidigt omtanke om den person som är misstänkt för ett brott. Ibland kan anhöriga beskriva en rädsla för hämnd och vad som ska hända den anhöriga. Man bär på olika känslor som kan upplevas som motstridiga.

Ta hand om dina egna känslor och tankar

Det finns några saker du kan göra eller tänka på som kan underlätta.

• Normalisera dina egna reaktioner. På Brottsofferjouren möter vi många som känner skuld och skam över det som någon i sin närhet är misstänkt för. Det är en normal reaktion att känna ansvar för det. Men känslan är inte samma sak som att du bär ansvaret för det som hänt.
• Skilj på handling och person. Även om känslan av skuld över det som hänt finns där säger den inget om värdet på dig som människa.
• Berätta om känslorna. Genom att prata med någon du litar på om de känslor och tankar du har och få den personens perspektiv på det som hänt kan känslorna avdramatiseras och minska.
• Var snäll mot dig själv. Många dömer sig själva hårdare än de skulle döma någon annan. Kom ihåg att du inte bär ansvar för det som någon annan gjort.

Hör av dig till oss

Brottsofferjouren erbjuder även stöd till dig som är anhörig till en brottsutsatt eller gärningsperson. Så ring oss gärna på 116 006, chatta med Brottsofferjouren Sverige eller mejla fraga@boj.se.

Bra att veta om processen

Arrest

Den som blir gripen misstänkt för ett brott hamnar först i polisens arrest. Arresten är ett eget litet rum med låst dörr. Cellerna är oftast väldigt enkla och rummet är ljudisolerat. Man får nödvändig utrustning för att sköta sin personliga hygien, sängkläder samt, vid behov, kläder och skor. Man kan få tillgång till tidningar och böcker.

Efter gripandet ska förhör hållas så snart som möjligt. Om åklagaren beslutar att anhålla den misstänkte, krävs oftast ytterligare förhör. Den som är anhållen har rätt till en advokat som också kallas offentlig försvarare. Den intagna kan begära en specifik advokat. Om man inte begär någon särskild advokat så får man en som är utsedd av tingsrätten.

I arresten får en person hållas inlåst maximalt fyra dygn. När tiden för anhållandet har gått ut blir man antingen släppt eller häktad. Om man blir släppt skrivs man omedelbart ut och får då tillbaka de tillhörigheter som man lämnade ifrån sig vid inskrivningen.

Den som sitter i arrest får oftast inte lov att ringa till eller träffa familj eller anhöriga. Den gripne har däremot rätt att ringa till och träffa sin advokat.

Om åklagaren gör bedömningen att det inte skadar brottsutredningen ska polisen meddela den anhållnes anhöriga och berätta att personen är arresterad.

”Jag har känt mig så ensam med min situation och har skämts, men samtalet blev så fint.”

Häkte

Om man är misstänkt på sannolika skäl för ett brott som kan ge fängelse i minst ett år kan man bli häktad om det bedöms finnas en risk för att man avviker, undanröjer bevis eller fortsätter att begå brott. Sannolika skäl uttrycker hur stark misstanken är och är den högre graden av misstanke vid anhållande och häktning.

Om man blir häktad av domstolen blir man flyttad från arresten till ett häkte. Utgångspunkten är att man placeras på ett häkte i den ort där den misstänkta brottsligheten utreds. Ibland är det ont om plats på häktena och då kan man flyttas till ett häkte längre bort.

Man bli vanligtvis häktad två veckor i taget. Vid allvarlig brottslighet kan en person vara häktad längre. Efter två veckor har den intagna rätten till en ny häktningsförhandling. Då prövar rätten om det finns förutsättningar att hålla den intagna fortsatt häktad.

Utgångspunkten är att man får vara häktad under en sammanhängande tid om högst nio månader. Man kan bli häktad längre om straffet för det misstänkta brottet är högt och om brottet är särskilt svårutrett. Svårutredd brottslighet kan till exempel vara internationella kopplingar eller att brottet utgör en del av organiserad eller gängrelaterad brottslighet.

Om personen inte har fyllt arton år när häktningen inleddes, får häktningstiden vara högst tre månader. Om det finns synnerliga skäl kan häktningstiden förlängas även om man är ung.

Häktet har en högre rumsstandard än arresten. Det finns en rastgård med tillgång till dagsljus och frisk luft en timme om dagen. Det finns matsal och kök samt besöksrum. Vanligtvis får någon som är häktad träffa andra som är häktade, se på TV, läsa tidningar och utföra betalt arbete. Om den häktade personen har restriktioner kommer alla eller vissa av de möjligheterna att tas bort. Det är åklagaren som beslutar om en häktad person får restriktioner eller inte.

Om man är under 18 år har man rätt till mänsklig kontakt fyra timmar per dag oavsett om man har restriktioner eller inte.

Många gånger kan häktade personer få ta emot besök från en präst eller imam. Det kan också finnas möjlighet för en intagen att få besök av Röda korset och i vissa fall avhopparverksamheter.

Ofta går det att besöka en anhörig som sitter i häkte. För att besöka någon i häkte måste du fylla i en blankett från Kriminalvården. Blanketten skickas till dig på begäran av den som vill ta emot besök.

Som anhörig finns det ett antal saker som du får ta med till den som är häktad, till exempel glasögon, ett fåtal smycken av mindre värde och fotografier, affischer och teckningar. Kontakta Kriminalvården i förväg om du är osäker på vad du får ta med.

Fängelse

Om en person blir fälld i en rättegång kommer hen att dömas till ett straff. Straffet kan vara fängelse eller i frivården.

Ett fängelsestraff ska verkställas så snart som möjligt. Det är kriminalvården som bestämmer på vilket fängelse man ska avtjäna sitt straff.

Det går att hålla kontakt via telefon med någon som sitter i fängelse. Men den personen som sitter i fängelse får inte ha en egen telefon, du kan inte ringa direkt till hen utan det är alltid den som ringer upp dig. Hen behöver söka och få beviljat ett särskilt telefontillstånd för att kunna ringa. Dessutom behöver du som anhörig först godkänna att du vill bli uppringd.

En person i fängelse har inte tillgång till internet och e-post. Men det går bra att skicka fysiska brev. För att skicka brev skriver du anstaltens namn och adress och namn på den som brevet skickas till. Brev till och från en person i ett fängelse kan granskas av personal.

Brev får inte innehålla saker som kan äventyra säkerheten eller inte kan kontrolleras. Du får inte skicka mat, godis eller pengar. Teckningar, tidningar och böcker är oftast tillåtna. Kontakta anstalten i förväg om du är osäker så du inte riskerar att skicka något i onödan.

Det går bra att besöka en anhörig som sitter i fängelse. Den anhöriga i fängelset måste få godkänt för att kunna ta emot besök. Dessutom behöver du som anhörig godkänna kontakten. Alla besök måste bokas i förväg via telefon på det fängelse du ska besöka.

Om en person under 18 år ska besöka någon i fängelset behöver båda vårdnadshavarna godkänna besöket. Ett besök av ett barn kan pågå i flera timmar, men alltid avbrytas om besökaren vill. Till besöksrummet går det att låna in böcker, spel och pysselgrejer.

En person under 18 år som har en anhörig inom Kriminalvården kan få stöd av och ställa frågor till organisationen Bufff. Du kommer i kontakt med Bufff via deras hemsida, bufff.se.

När du kommer till besöket undersöks du av personalen. Undersökningen liknar den man gör på en flygplats. Om du tar med dig något till den anhöriga behöver det godkännas av personalen på fängelset.

”Jag är så himla tacksam för att jag fick prata med någon som tog mig på allvar och stöttade mig i den här situationen.”

Frivård

Frivård är kriminalvård som äger rum ute i samhället. I frivård ingår personer som är villkorligt frigivna, har skyddstillsyn, ungdomsövervakning, samhällstjänst eller övervakas med hjälp av fotboja. Har man fotboja avtjänar man straffet i sitt hem och har utegångsförbud. En person som kan vara aktuell för fotboja ska få information om det från kriminalvården. Man kan också ansöka om fotboja.

Kontakten med en anhörig som befinner sig inom frivården kan på många sätt likna den kontakt man haft innan personen dömdes. Är du osäker kan du kontakta det frivårdskontor som den anhöriga tillhör.

Anhörig till personer i gängkriminalitet

Inom Brottsofferjouren möter vi regelbundet anhöriga till personer som är inblandade i gängkriminalitet.

Den stora skillnaden mellan den här gruppen av anhöriga och andra, är att kriminaliteten kan vara väldigt grov och den anhörigas situation mycket akut. Många i den här anhöriggruppen har inte vetat om att deras närstående varit inblandade. Det är dessutom inte alltid man får veta vilket brott personen sitter frihetsberövad för. Vanligt är känslor av skuld och skam över att ens barn, släkting eller vän är inblandad i den här typen av kriminalitet. Många beskriver en stor ovisshet, chock och ledsamhet. Ofta finns en rädsla för hämnd och vad som ska hända den anhöriga. Särskilt oroliga är vårdnadshavare till barn under 18 år.

Som anhörig till en person i gängkriminalitet finns några saker som kan vara bra att tänka på.

• Det viktigaste är att kontakta polisen om du är otrygg eller har frågor om skydd. Det är polisen som gör en bedömning av ditt skyddsbehov.
• Packa en väska med det nödvändigaste som står klar om du måste evakuera snabbt. Finns det en vän du skulle kunna bo hos om det känns otryggt hemma? Förbered gärna genom att bestämma att du kan komma med kort varsel. Om du inte har någon vän att åka till, finns det hotell eller vandrarhem där du kan bo?
• Skapa en plan för vad du ska göra om det sker ett våldsdåd i ditt närområde. I de fall du inte får någon information från polisen eller andra myndigheter är det viktigt att ha en egen plan för hur du ska agera om något händer.
• Om det sker en sprängning eller något annat våldsdåd, ring 112 och håll avstånd – gå inte dit för att försöka rädda någon. Invänta räddningspersonal för information. Invänta information med adress till uppsamlingsplats där räddningspersonal och försäkringspersonal finns på plats för att ge information.
• De som har blivit utsatta för sprängning i sin bostad har ofta frågor om materiella saker. I dessa fall ska du ta kontakt med försäkringsbolag, hyresvärd eller ordförande i bostadsföreningen. Det kan finnas flera försäkringar som kan vara aktuella.
• När det gäller anhöriga och vänner till brottsoffer som avlidit eller skadats till följd av skjutning eller sprängning så finns förstås en stor sorg, men ofta också oro och frågor om eventuell hämnd. Många undrar hur sannolikt det är att de ger sig på en bästa vän eller förälder om de inte får tag på den person de söker. På Brottsofferjouren kan vi inte göra en sådan bedömning utan hänvisar till polisen.