Rättsprocessen

I de flesta fall går rättsprocessen till så här:

1. Ett brott har begåtts
2. Anmälan kommer in till polisen
3. Beslut om förundersökning inleds eller ej
4. Målsägandebiträde utses (vid vissa typer av brott)
5. Förundersökningen bedrivs
6. Åklagaren väcker åtal eller lägger ner förundersökningen
7. Rättegången (huvudförhandlingen) sker i tingsrätten
8. Dom och straff meddelas
9. Skadeståndet ska drivas in
10. Skydd

Brottsofferjouren finns till för dig under alla delar av processen, oavsett om ditt fall går till rättegång eller ej.

Förundersökning – vad är det?

En förundersökning är en utredning om ett brott. Personen som leder utredningen kallas förundersökningsledare och kan vara en polis eller en åklagare.

Polisen försöker ta reda på vad som har hänt, vem som kan ha gjort brottet och om det finns bevis. De undersöker om bevisen räcker för att ärendet ska gå vidare till domstol.

Under utredningen förhör polisen olika personer. De pratar med den som blivit utsatt för brottet (målsäganden), den som är misstänkt och med vittnen. Har målsäganden blivit skadad i samband med brottet är det bra om det dokumenteras. Polis och åklagare kan begära ett rättsintyg vilket innebär att en läkare undersöker målsäganden och ger ett skriftligt medicinskt utlåtande om skadorna. Läkaren uttalar sig om hur skadornas kan ha uppkommit och hur allvarliga de är. 

Hur lång tid en förundersökning tar är olika. Det beror på hur svårt fallet är och hur mycket polisen måste undersöka. Om någon som är inblandad är under 18 år ska utredningen gå snabbare.

Nedlagd förundersökning

Ibland – faktiskt ganska ofta – så leder en utredning inte till åtal och det blir ingen rättegång. Det beror på att polis eller åklagare gjort bedömningen att bevisningen inte håller för en fällande dom. Det kan också handla om att det visat sig att det som hänt inte var brottsligt, eller att en misstänkt inte kan pekas ut.

Om en förundersökning läggs ner får du vanligtvis information om det av polisen. Du har alltid möjlighet att kontakta polis eller åklagare för att få anledning till beslutet. Är du missnöjd med beslutet kan du begära en överprövning eller omprövning. En stödjare hos oss på Brottsofferjouren kan hjälpa dig med hur du går tillväga för att göra detta.

Polisen eller åklagaren kan ta upp en nedlagd förundersökning på nytt om det kommer fram nya omständigheter eller nya bevis.

Kom ihåg att även om en förundersökning lagts ner kan du ha möjlighet att få ersättning för de skador som brottet har orsakat.

Det är vanligt och naturligt att känna sig besviken när en utredning läggs ner. Att det sker betyder dock inte nödvändigtvis att ett brott inte har skett eller att polisen inte tror på din berättelse. Ofta handlar det om bristande bevisning. Du har all rätt att känna dig ledsen och besviken om du inte får upprättelse via rättssystemet. Hos Brottsofferjouren får du stöd oavsett om det brott du har utsatts för leder till åtal eller inte.

Målsägandebiträde

Ett målsägandebiträde är en jurist, ofta en advokat, som fungerar som stöd för brottsoffret (målsäganden) under rättsprocessen. Det kan bli aktuellt vid vissa allvarliga typer av brott, till exempel sexualbrott eller brott mot barn. Målsägandebiträdet ger råd, hjälper till med kontakter och företräder målsäganden i domstol. Kostnaden för biträdet täcks av staten. Det är tingsrätten som bestämmer om du som målsägande är i behov av målsägandebiträde.

Om du inte får ett målsägandebiträde kan du istället ta hjälp från en anhörig eller någon stödperson från oss på brottsofferjouren, en kvinnojour och liknande.

Väcka åtal

Att väcka åtal betyder att en åklagare ber domstolen att pröva om en person har begått ett brott. Det visar att förundersökningen är klar och att åklagaren tycker att det finns tillräckligt med bevis för att domstolen ska kunna avgöra om personen är skyldig.

I de allra flesta brott har åklagaren så kallad absolut åtalsplikt. Det betyder att åklagaren måste väcka åtal om det finns tillräckliga bevis för att ett brott har begåtts.

Rättegång, huvudförhandling

Huvudförhandling är det muntliga sammanträdet i domstolen, det som brukar kallas rättegång i folkmun.

Vid huvudförhandlingen går man igenom hela målet. Åklagaren redogör först för hur han eller hon anser att brottet har gått till (sakframställan). Vanligtvis förhörs sedan målsägande.

Om målsägande önskar kan den tilltalade (den misstänkte gärningspersonen) vistas i ett annat rum under förhöret. Den tilltalade har dock alltid rätt att lyssna på förhöret. Om målsägande är rädd för en åhörare kan rätten på samma sätt besluta att denna person går ut ur rättssalen. I vissa mål kan det beslutas om ”stängda dörrar”, vilket innebär att vissa uppgifter är sekretessbelagda eller till skada för den det berör och inga åhörare får då vistas i salen.

Många har aldrig varit på en rättegång tidigare. Om du ska dit på förhör kan det kännas bra att besöka tingsrätten och en annan förhandling innan, så att du vet hur det ser ut och vad som händer. Det kan göra att du känner dig lite lugnare.

Dom, straff och skadestånd

Efter huvudförhandlingen är det vanligt att du får vänta i en eller två veckor innan domen meddelas. I domen framgår om den misstänkte fälls, vad för straff denne då får och om brottsoffret får skadestånd. Kanske frias den misstänkte.

Domen kan överklagas inom 3 veckor. Sedan blir domen offentlig och ska verkställas.

Det finns en rad olika straff eller påföljder som det kallas för inom juridiken. Det kan vara allt från ett bötesstraff till ett långvarigt frihetsberövande. Naturligtvis beror påföljden på vilket brott den dömde gjort sig skyldig till och rätten bedömer också straffvärdet på ett brott.

Om du inte är nöjd med en dom i tingsrätten kan du överklaga den till hovrätten. Det måste du göra inom tre veckor från att domen har meddelats. Information om hur du gör för att överklaga finns i domen.

Skadestånd

Om du utsätts för brott har du ofta rätt till ersättning av gärningspersonen. Det kallas skadestånd. Utgångspunkten är att du ska få full ersättning för din förlust och att du ska hamna i samma läge som om du inte hade varit med om skadan. Det är vanligtvis domstolen som bestämmer om skadestånd ska betalas och i så fall hur mycket. Skadeståndet tas oftast upp vid rättegången om själva brottet.

Du kan ha rätt till ersättning från staten i form av brottsskadeersättning. För att få brottsskadeersättning krävs att du inte kan få full ersättning från försäkring eller genom skadestånd från den som begått brottet. Du söker brottsskadeersättning från Brottsoffermyndigheten.

Skydd

Du har rätt till skydd när du är hotad. Det kan handla om skydd från hot och våld eller hjälp med att skydda din identitet och dina personuppgifter.

Polismyndigheterna kan dela ut ett så kallat trygghetspaket. Det innehåller mobiltelefon, överfallslarm, telefonsvarare och akustiskt larm. Om det finns en allvarlig hotbild mot dig kan polisen erbjuda dig skydd. Polisen bedömer ditt behov av skydd och vilket skydd som är bäst. 

Om det finns risk för att en viss person ska utsätta dig eller din familj för hot, brott eller trakasserier kan du begära att den personen får kontaktförbud. Den som får kontaktförbud får inte besöka, följa efter eller på något sätt ta kontakt med dig. I vissa fall får personen inte komma i närheten av dig, ditt hem, din arbetsplats eller någon annanstans där du är.

Man kan också få sina adressuppgifter skyddade genom en spärrmarkering i folkbokföringsregistret. För det behövs en särskild sekretessprövning. Spärrmarkeringen följer med till andra register, till exempel bil- och körkortsregistren, som får sina uppgifter från folkbokföringen.
Ett annat sätt att skydda en hotad person är att, när denna person flyttar, låta folkbokföringen kvarskrivas på gamla adressen. Begäran om spärrmarkering eller kvarskrivning görs hos vissa utvalda skattekontor.

I vissa allvarliga fall kan en person få använda fingerade personuppgifter.

Du kan också skydda dig genom att byta namn, till exempel till ett nytt förnamn eller efternamn.

---

Mer info om olika begrepp i rättsprocessen finns hos Brottsofferjouren Sverige.