Anhörig till brottsmisstänkt? Här hittar du vanliga frågor och svar
Att ha en anhörig som är misstänkt, häktad eller kanske indragen i grov brottslighet väcker frågor de flesta inte är förberedda på. Behöver jag skydd? Vad har jag rätt att få veta? Måste jag vittna?
Här svarar vi på de vanligaste frågorna från anhöriga till brottsmisstänkta – om allt från häktningsbeslut och vittnesplikt till stöd för dig som känner skuld, skam eller rädsla.
1. En anhörig sitter häktad för ett allvarligt brott, behöver jag söka skydd?
Det är polisen som avgör om du är i behov av skydd, kontakta dem om du inte redan gjort det. Om du känner dig otrygg i ditt hem, se över möjligheterna att bo hos en vän under en period. Annars kan du ha en väska packad med nödvändigheter ifall du snabbt behöver lämna hemmet.
2. En anhörig är häktad. Kan jag få reda på varför hen är häktad? Finns häktningsbeslutet skriftligt och går det att begära ut?
Själva beslutet och häktningsskälen är offentliga, däremot är vad som hände under häktningsförhandlingen belagt med sekretess. Det går bra att vända sig till domstolen med namn/målnummer och be om att få ut den del av beslutet som inte är belagt med sekretess.
3. Mitt barn är fast i kriminalitet. Jag behöver stöd, men känner mig dömd av alla jag möter. Vad ska jag göra?
Det är tyvärr inte ovanligt att du som anhörig kan känna dig dömd av omgivningen, trots att du själv inte alls är inblandad i vad din anhöriga ägnar sig åt. På Brottsofferjouren kan du få kontakt med en ideell stödperson som lyssnar och förstår utan att döma.
Om din anhöriga nämner att hen vill hoppa av finns det verksamheter som hjälper till med det. Det går till exempel att få hjälp av organisationerna Passus, Processkedjan och KRIS. Dessutom har många kommuner så kallade Sociala insatsgrupper, SIG. SIG är en arbetsmetod för samverkan mellan socialtjänst, skola och polis för att hjälpa unga att sluta begå brott. Det är socialtjänsten som ansvarar för gruppens arbete runt den unga.
4. Jag är rädd att jag bor nära någon som är måltavla i en gängkonflikt, vad ska jag göra?
Det är polisen som avgör om du är i behov av skydd, kontakta dem om du inte redan gjort det. Enligt lagen räcker det inte med att någon har begått brott för att en värd ska kunna avhysa en hyresgäst. Men man ska alltid kontakta sin hyresvärd/bostadsrättsförening och berätta om sin oro.
Som orolig anhörig kan du också kontakta den lokala polisen och kommunen. Det finns kommuner där man valt att förstärka bevakning och närvaro med hjälp av vaktbolag.
5. En anhörig har dödats i en gängkonflikt, jag är förtvivlad och känner skam och rädsla på samma gång. Var kan jag få hjälp?
Om du kontaktar Brottsofferjouren kan du få medmänskligt stöd och praktisk vägledning av oss. Vid behov kan stödjaren också hjälpa dig vidare till ytterligare stöd. Alla inom Brottsofferjouren har avgett tystnadslöfte så det du berättar stannar mellan dig och stödjaren. Brottsofferjouren är inte en myndighet utan en ideell organisation. Du kan också kontakta oss anonymt via telefon och vår chatt på boj.se.
6. Jag är vittne i ett gängrelaterat brott och känner mig orolig, vart kan jag vända mig?
Många känner sig otrygga och oroliga när de har bevittnat ett brott, kanske extra mycket när brottet skett i gängmiljö. Om du tror att du är i behov av skydd så ska du alltid kontakta polisen.
Brottsofferjouren erbjuder stöd till vittnen och anhöriga. Vi lyssnar och förstår utan att döma. Hör av dig till vår stödlinje 116 006 om du behöver stöd från oss.
7. Jag tror att mitt barn umgås med kriminella och vet inte vad jag ska göra. Vem kan jag kontakta för att få hjälp?
Du är inte ensam om din oro. Prata med andra vuxna i din närhet och var öppen för att ta emot stöd och hjälp. Alla kommuner och regioner erbjuder stöd till familjer även om det kan se lite olika ut i landet. Är du orolig, vänta inte med att söka hjälp. Sök hellre en gång för mycket än en för lite. Ta hjälp av avhopparverksamheterna Passus, Processkedjan eller KRIS.
Polisen har även tagit fram materialet Gängsnacket som handlar om att motverka för unga att hamna i ett kriminellt gäng. Via länken ovanför kan du ladda ner guiden på olika språk, bland annat engelska, franska, arabiska, turkiska, spanska och somali.
8. Jag slits mellan att svara på polisens frågor och inte vilja ange min anhöriga. Vad ska jag göra?
Det är vanligt att anhöriga brottas med motstridiga känslor. Vi på Brottsofferjouren anser att man ska svara på polisens frågor och att rättsväsendet ska kunna utreda, åtala och fälla personer som är skyldiga för brott. Du har aldrig ansvar för den situation som din anhörige hamnat i.
9. Behöver jag som anhörig vittna vid en eventuell rättegång?
Sverige har allmän vittnesplikt, vilket betyder att alla som är kallade att vittna i domstol måste göra det. Man kan alltså inte själv bestämma om man vill vittna eller inte. Det finns vissa undantag där exempelvis nära släktingar eller äkta makar inte kan tvingas att vittna mot varandra. I fall där vittnet är ett barn under 15 år brukar rätten besluta att inte kalla personen till domstol (36 kap. 4§ RB), men för personer som är 15 år eller äldre gäller alltså generellt vittnesplikten.
10. Gör jag fel som sätter en gräns mot min kriminellt belastade anhöriga?
Många anhöriga behöver sätta gränser för att inte själva må för dåligt eller dras in i negativa situationer. Det är viktigt både för dig som anhörig och för den som du sätter en gräns mot. Det kan vara väldigt svårt och man kan behöva sätta en gräns flera gånger. Hör av dig till Brottsofferjouren om du behöver hjälp med att prata om hur du kan sätta gränser på ett bra sätt.
