Rättsprocessen

I de flesta fall går rättsprocessen till så här:

1. Ett brott har begåtts
2. Anmälan kommer in till polisen
3. Beslut om förundersökning inleds eller ej
4. Målsägandebiträde utses (vid vissa typer av brott)
5. Förundersökningen bedrivs
6. Åklagaren väcker åtal eller lägger ner förundersökningen
7. Rättegången sker i tingsrätten
8. Rättegången avslutas och dom meddelas
9. Skadeståndet ska drivas in och en begäran om hjälp av Kronofogdemyndigheten skickas in för att för hjälp med att driva in det utdömda skadeståndet. Finns det inga ekonomiska resurser för att driva in skadeståndet kan man ansöka om ersättning från sitt försäkringsbolag och sen ansöka om brottsskadeersättning.

Vi finns till för dig under alla delar av processen, oavsett om ditt fall går till rättegång eller ej.

Förundersökning – vad är det?

En förundersökning är en utredning om ett brott. Personen som leder utredningen kallas förundersökningsledare och kan vara en polis eller en åklagare.

Polisen försöker ta reda på vad som har hänt, vem som kan ha gjort brottet och om det finns bevis. De undersöker om bevisen räcker för att ärendet ska gå vidare till domstol.

Under utredningen förhör polisen olika personer. De pratar med den som blivit utsatt för brottet (målsäganden), den som är misstänkt och med vittnen. Har målsäganden blivit skadad i samband med brottet är det bra om det dokumenteras. Polis och åklagare kan begära ett rättsintyg vilket innebär att en läkare undersöker målsäganden och ger ett skriftligt medicinskt utlåtande om skadorna. Läkaren uttalar sig om hur skadornas kan ha uppkommit och hur allvarliga de är. 

Hur lång tid en förundersökning tar är olika. Det beror på hur svårt fallet är och hur mycket polisen måste undersöka. Om någon som är inblandad är under 18 år ska utredningen gå snabbare.

Nedlagd förundersökning

Ibland – faktiskt ganska ofta – så leder en utredning inte till åtal och det blir ingen rättegång. Det beror på att polis eller åklagare gjort bedömningen att bevisningen inte håller för en fällande dom. Det kan också handla om att det visat sig att det som hänt inte var brottsligt, eller att en misstänkt inte kan pekas ut.

Om en förundersökning läggs ner får du vanligtvis information om det av polisen. Du har alltid möjlighet att kontakta polis eller åklagare för att få anledning till beslutet. Är du missnöjd med beslutet kan du begära en överprövning eller omprövning. En stödjare hos oss på Brottsofferjouren kan hjälpa dig med hur du går tillväga för att göra detta.

Polisen eller åklagaren kan ta upp en nedlagd förundersökning på nytt om det kommer fram nya omständigheter eller nya bevis.

Kom ihåg att även om en förundersökning lagts ner kan du ha möjlighet att få ersättning för de skador som brottet har orsakat.

Det är vanligt och naturligt att känna sig besviken när en utredning läggs ner. Att det sker betyder dock inte nödvändigtvis att ett brott inte har skett eller att polisen inte tror på din berättelse. Ofta handlar det om bristande bevisning. Du har all rätt att känna dig ledsen och besviken om du inte får upprättelse via rättssystemet. Hos Brottsofferjouren får du stöd oavsett om det brott du har utsatts för leder till åtal eller inte.

Mer info om rättsprocessen finns hos Brottsofferjouren Sverige.